onsdag 30 juni 2010
Om stolar
Man sitter på en stol, eller hur?
Men man sitter i en rullstol.
Varför är det så?
Fast vid närmare eftertanke sitter man också i både tandläkar- och frisörstolen. Och elektriska. Men bara en gång. Och om det nu väl gått så långt får man hoppas inte Percy Wetmore har ansvar för att blöta svampen. Då blir det jobbigt. Huvva.
lördag 26 juni 2010
Om Sommar
Jag vet att det är några få själar som tålmodigt väntar på att det ska skrivas något klokt och småroligt här, men källan till orden verkar ha sinat. Detta blir inte så mycket ett blogginlägg utan mest en varning, bara så ni vet.
Jag hade med ganska höga förväntningar när årets Sommar i P1 inleddes idag klockan 13. Man vill ju tro att sommarvärdarna verkligen tänkt till och skapat (liksom ovan) något klokt och småroligt att säga när de får nästan en och en halv timme minus musik. Värd idag var Annika Sörenstam.
Om ni av någon anledning inte lyssnade kan jag trösta er med att ni verkligen inte missade någonting. Torrare upprabblande av golfmeriter får man leta efter. Dessutom använde hon ordvits-överlämningar á la nyhetsdeskerna i tv.
När hon talade om att ta chansen att sluta college och försöka kvala in på LPGA-touren spelade hon Take a chance on me med ABBA och när hon berättade om åren på Europatouren blev det Genom ett regnigt Europa med Tomas Ledin.
Hennes svenska var också överartikulerad med ord som mycket, lade, dem, de och det hela tiden. Som om hon läste från ett papper och inte hade bott i Sverige på 20 år. ;) Visst är 30-dagarsarkivet genialiskt, men dessa 90 minuter kunde de kasta direkt.
Och efter Edward Blom-incidenten skriver jag på förhand en ursäkt till Annika, om hon googlar sig själv och hittar hit. Förlåt, men jag tyckte faktiskt du var väldigt tråkig, och jag var inte ensam.
Jag hade med ganska höga förväntningar när årets Sommar i P1 inleddes idag klockan 13. Man vill ju tro att sommarvärdarna verkligen tänkt till och skapat (liksom ovan) något klokt och småroligt att säga när de får nästan en och en halv timme minus musik. Värd idag var Annika Sörenstam.
Om ni av någon anledning inte lyssnade kan jag trösta er med att ni verkligen inte missade någonting. Torrare upprabblande av golfmeriter får man leta efter. Dessutom använde hon ordvits-överlämningar á la nyhetsdeskerna i tv.
När hon talade om att ta chansen att sluta college och försöka kvala in på LPGA-touren spelade hon Take a chance on me med ABBA och när hon berättade om åren på Europatouren blev det Genom ett regnigt Europa med Tomas Ledin.
Hennes svenska var också överartikulerad med ord som mycket, lade, dem, de och det hela tiden. Som om hon läste från ett papper och inte hade bott i Sverige på 20 år. ;) Visst är 30-dagarsarkivet genialiskt, men dessa 90 minuter kunde de kasta direkt.
Och efter Edward Blom-incidenten skriver jag på förhand en ursäkt till Annika, om hon googlar sig själv och hittar hit. Förlåt, men jag tyckte faktiskt du var väldigt tråkig, och jag var inte ensam.
onsdag 9 juni 2010
Om onödiga undersökningar
Sommarlugnet börjar så smått infinna sig. Man får lite mer tid då de vanliga fritidsaktiviteterna tar sommaruppehåll. Så vad gör då ett Knytt som jag en kväll utan förpliktelser?
Jo, ikväll skolade jag in en ny medarbetare som ska börja arbeta till hösten, även om hon tjuvstartar redan nu i juni. Därför har vi pratat en del om vad jobbet innebär, och jag har inte varit ute och svirat. Därför har jag också hunnit med att göra en undersökning.
Jag såg nämligen i TV-tablån att 80-talsfilmen Strul visades. Jag tror inte att jag är ensam om att när den filmen nämns för mitt inre öga se Björn Skifs ropandes -Åh-åh-åh-åh-åh-åh-åh!!! i stigande tonläge i någon actionfylld filmsekvens. Jag bestämde mig helt enkelt för att dokumentera hur många gånger han har denna replik.
Jag kom fram till att det var åtminstone 14 gånger. Det är lite fantasilöst, även om ungefär hälften av dem är i samband med cykelturen från Dr Brinkes sommarhus. Så nu vet ni det. Intresseklubben antecknar, eller hur!
Det var min onsdagskväll.
Jo, ikväll skolade jag in en ny medarbetare som ska börja arbeta till hösten, även om hon tjuvstartar redan nu i juni. Därför har vi pratat en del om vad jobbet innebär, och jag har inte varit ute och svirat. Därför har jag också hunnit med att göra en undersökning.
Jag såg nämligen i TV-tablån att 80-talsfilmen Strul visades. Jag tror inte att jag är ensam om att när den filmen nämns för mitt inre öga se Björn Skifs ropandes -Åh-åh-åh-åh-åh-åh-åh!!! i stigande tonläge i någon actionfylld filmsekvens. Jag bestämde mig helt enkelt för att dokumentera hur många gånger han har denna replik.
Jag kom fram till att det var åtminstone 14 gånger. Det är lite fantasilöst, även om ungefär hälften av dem är i samband med cykelturen från Dr Brinkes sommarhus. Så nu vet ni det. Intresseklubben antecknar, eller hur!
Det var min onsdagskväll.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)