Om Kuknästornet m.m

Dagen idag har varit väldigt lärorik. Till exempel har jag erövrat kunskapen att Kaknästornet är 155 meter högt. Jag besökte denna vördnadsvärda byggnad i dag och blev nästan lite besviken att jag inte blev uppassad av Robert Gustafsson, som jag hade hoppats skulle glida in och med ett karakteristiskt "Hjärtligt ihjälkomna ska ni våras, puttuttis?" överlämna menyerna. Ungefär som här.

Nåväl, jag fick nöja mig med en pojkvasker som inte såg ut vara en dag över 16 år, och det bjöds inte Pittipannan med nibba till, utan det enda som fanns var svindyrt fikabröd och kaffe eller dricka. Pojkvaskern visste dock att berätta att Kaknästornet stod färdigt 1967, vilket är ännu en ny kunskap.

En annan sak jag lärt mig är att det inte är så himla svårt att sätta på sig en sandal eller två , vilket jag fram till denna dag trott varit näst intill en möjlighet, i alla fall för mig. Där ser man.

Ps. Det var ganska fin utsikt också, förresten, därpå 30:e våningen. Bilder kommer eventuellt senare.