Om svullnader och spin-offs

Ödem är inget vidare. Som rullstolsburen har undertecknad viss daglig erfarenhet av detta. Även om det är i förhållandevis begränsad omfattning så är fötterna alltid betydligt mer omfångsrika på kvällen vid läggdags än nästa morgon vid uppstigandet.

Eller ja, egentligen är väl mina i sammanhanget milda svullnader inte att räkna som regelrätt ödem, trycker man mig på fotleden blir inte avtrycket kvar som på bilden här. På den sidan definierar Wikipedia ödem på det här sättet:

Ödem är svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna. Ödem uppstår när det osmotiska trycket i kapillärerna understiger det hydrostatiska trycket i kapillärerna. Därmed finns det ett nettoflöde av vätska ut i vävnaden.

Inget roligt.

Roligt däremot kan det bli i TV-serier.  Så roligt att när serien slutar, eller ibland parallellt, startas nya serier där en av huvudkaraktärerna eller en något mer perifer figur får hela strålkastarljuset på sig. Det blir oftast svårt att följa upp den succé som moderserien rönt, och oftast blir spin-offserierna ganska bleka och kortlivade.

Ett exempel är Vännerkaraktären Joey som i serien med karaktärens namn som titel följde den naive och smått korkade skådespelaren i hans försök att slå i Hollywood. Jag följde serien, men det blev bara två säsonger innan serien las ner. Självklart blev det omöjligt att leva upp till förväntningarna, men serien hade ändå sina tokroliga glimtar.

Allra roligast är nog ändå när han för att äntligen få någon roll anmält sig som ersättare i tre olika pjäser och rollinnehavarna på två av dem blir sjuka samma kväll. En comboymusikal och en Shakespearepjäs med en svår, gammalbrittisk monolog i första akten.

Han bestämmer då att han borde hinna om han ilar mellan teatrarna. I sista scenen läser han, iförd full mundering med krona, kråsskjorta och svärd sin långa monolog prickfritt på en tom scen framför en neddragen ridå. Joey är mycket nöjd över att ha satt den kluriga monologen, men sekunden senare går ridån upp och cowbojsarna börjar dansa och sjunga. Fel teater :)

Men. Vissa spin-offs borde inte göras, det kan vi alla enas om. Jag såg den här dvd-filmen idag på ICA Maxi som de ville att man skulle punga ut 149 spänn för. Aldrig, tänkte jag... Döm själva:

Nu har jag varken sett filmen eller någon reklam för den men jag gissar att det är mycket lågt underhållsvärde att se en drake med en kropp liknande Bilden nedan. Skärpning, SF, ställ er inte bakom dylika fiaskon!