Om samordnande konjunktioner

Dem kan ni väl, de samordnande konjunktionerna, eller?

För de få av er som glömt grammatiken från skoltiden kan jag berätta att de är och, men och för. Samordnande konjunktioner binder samman huvudsatser. Ett exempel:

Jag var på körhelg och Skruttet var med men hon borde ha stannat hemma för hon var sjuk.

Fast jag är glad ändå att hon var med och fick träffa mina vänner i kören, och tydligen tyckte hon vi lät ganska bra, periodvis iallafall. Det är kul att ha något nytt att sikta på, nu är det skivinspelning på gång. Jullåtar, vilket känns fel i februari, men det får gå.

Underordnade konjunktioner är ord som binder samman huvudsats och bisats. Det finns många sådana, men ett exempel är eftersom.

Jag missade Haiti-konserten eftersom jag var tvungen att åka hem och vila.

Man kan också lägga den underordnade konjunktionen och bisatsen först i meningen, men då måste man komma ihåg att ha omvänd ordföljd på huvudsatsen:

Eftersom jag var tvungen att åka hem och vila, missade jag Haiti-konserten.

Det ryckte i folkmusiktarmen när jag fick veta att idolen Ale Möller skulle vara med igår kväll, men det blev lugnare aktiviteter i Kumla istället. Bland annat ett besök i det nya föräldrahemmet, som var väldigt fint, må jag säga.

De ovannämnda reglerna var dagens uppgifter för eleverna på SFI att träna på. Tänk vad mycket vi infödda svenskar tar för givet när vi använder vårt språk. Det bara flödar ut, grammatiskt rätt och riktigt ur munnen på oss.

Hadda ayaa bilaabaya betyder "Nu börjar vi" på somaliska. Jag vill lära mig mer!