söndag 3 januari 2010
Ögonblicksbild
Femton minuter till vi måste åka in för att träffa Skruttets familj innan hon tar bussen långt, långt bort igen. Hennes familj. Min blivande svärfamilj. Allt känns bara rätt, lätt och roligt.
Vad sysslar ett nyförlovat par med de sista ensamma minutrarna dagen efter ringbytet?
- Det här är lite som kirurgi. En blandning mellan sadism och precision.
Men vad gör hon, medicinstudenten, när hon uttalar ovanstående klockrena kommentar? Jo, hon plockar undertecknads ögonbryn. And she´s loving every minute of it. Nåja, vad står man inte ut med för sin själs älskade...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det går över. Och då menar jag naturligtvis inte kärleken, utan förmågan att stå ut med ögonbrynsplock. Så mycket kärlek finns tyvärr inte.
SvaraRaderaDet enda jag någonsin sagt och kommer att säga som kommer att gå till historien?
SvaraRaderaDu sa Ja. Det är redan legendariskt.
SvaraRaderaVarför ska man plocka ögonbrynen? Verkar helt onödigt !!?? Ungefär som att klippa sig - helt onödigt !!
SvaraRaderaJag insämmer vad det gäller klippningen - LIVSFARLIGT och onödigt, hör du det, mitt Knytt?
SvaraRaderaVad det gäller ögonbrynen så är det för att ingen någonsin kommer ta en seriöst om man har farfarshår och/eller hårväxt mellan ögonbrynen. Självbevarelsedrift alltså. Dessutom är det härligt, härligt att rycka och rycka! Särskilt på någon annan.