Om Skruttet

jag känner ett Skrutt som inte e som andra
hon e stor och stark och liten och svag
och kan ni tro att hon valt att vandra
sida vid sida med ett Knytt som jag!

hon kan cykla snabbt som vinden
och hon klarar nästan allt
när hon stryker mig på kinden
försvinner allt mörkt och kallt

hon är så vacker, rolig och klok
och jag vill så gärna vara henne nära
när jag märker att nått är på tok
för att kyssa bort det som vill besvära

jag vill fråga hur det är fatt
jag vill hålla henne i min famn
när kvällen övergår i natt
och viska hennes vackra namn

under samma tak kommer vi snart att bo
i ett radhus uti Kumla
å va jag längtar, må ni tro
att höra henne snarka och mumla

hörrudu, Skruttet/Mårran, jag vill
att du läser boken till slut
då finns vi lite bättre till
då ser det lite trevligare ut:


Nu gungar glädjelampor över havet var man ser
Nu tröstar vi varandra och e aldrig rädda mer

- Tove Jansson