47 timmar

12:54

Jag träffade en av mina bästa vänner, L, igår. Det var som alltid mycket trevligt och vi kom att tala om längtan till den man håller av. I jämförelse med hennes avstånd i tid och rum till sin W bör mina kval efter Skruttet vara minimala, men det känns tvärtom svårare än någonsin.

Aldrig trodde jag väl att något så banalt som en sångtext av Justin Timberlake skulle kunna beskriva min känsla på pricken, men hör och häpna:

Aayooh
I'm tired of using technology
I need you right in front of me

Visst kan man via blogg, mejl och sms hålla kontakten, men det är något visst med att ha Skruttet, eller W, eller vem du nu längtar efter, framför sig livsens levande.

47 timmar.

47 låånga timmar.

Sen lever vi lyckliga en dag tillsammans och alla har knorr på svansen.