Om makabra betalningsmedel

17:44

Den här veckan är det på SFI liksom på de flesta skolor höstlov. Någon sa att denna företeelse grundar sig på att barnen förr i tiden fick ledigt för att hjälpa till att plocka potatis, någon annan att det har med älgjakten att göra. Vad barn skulle ha för uppgift att fylla just i älgjakten har jag svårt att tänka mig. Ekvationen Fler barn i skolan = Färre potentiellt vådaskjutna barn i skogen tycker jag talar för att inte ha ledigt just då.

Hur det än är med den saken så är huvuddelen av SFI-eleverna i alla fall lediga från skolan. Detta gäller dock inte flyktingar, den grupp som kommit från krigshärjade områden för mindre än två år sedan. Den gruppen hade vi idag dagen handlade om kvitton, moms, jämförs- och kg-priser och pengar.

Vi delade ut låtsaspengar i olika valörer, både sedlar och mynt, från tusenkronorssedlar till femtioöringar. Vi pratade om vilka som var avbildade på sedlarna, och sedan fick de var och en räkna ut hur mycket pengar de var och en hade fått. Det var då en somalisk kvinna framkallade både förvirring och skratt när hon berättade:

Jag har sextioåtta kronor och femtio öron.

Om mäktig musik

Kl. alldeles för sent

Likt John Cusack och Jack Black i High Fidelity har jag listat fem låtar, men till skillnad från Rob och Barry skippar jag den inbördes ordningen. Här är Top Five, Powerful Songs:
_____________________________________________________

Fix You - Coldplay

När elgitarren kommer in, och sen trummorna, basen och pianot, är det bara för mycket. Jag får gåshud. Kan han något att göra med att jag sjungit den själv.

Glen Hansard/Markéta Irglová - Falling Slowly

Så skör men ändå så stark. Fantastisk stämsång.

With or Without You - U2

Omöjligt att lämna denna låt utanför en lista på mäktiga låtar. Och detta kände jag INNAN jag hörde den i Vänner, så det så! The Edge spelar gitarren så enkelt, så självklart, så vackert.

Say (All I Need) - OneRepublic

Mycket oväntat att jag fallit så pladask för den här låten, ungefär som det faktum att jag fortfarande gillar Beyoncés Halo, inte riktigt min cup of tea annars, men den har något som jag inte kan beskriva. Power liksom.

Over the Mountain - Loney, Dear

Orgel och falsett. Det blir inte mycket bättre.
_____________________________________________________

Vad är då gemensamt för dessa fem låtar, den röda tråden? Månne att alla är sjungna av män, och innehåller tonlägen som i det närmaste kräver att man sjunger falsett. Det tycker jag är riktigt najs, en kille som har koll på falsetten. Som Beck. Eller Emil Svanängen.

Vilka låtar har jag missat? Har ni någon bubblare? (Minns ni förresten Listan med Annika Jankell när det begav sig?) Fyll på i kommentarsfältet, så lovar jag (om dom finns på Spotify) lyssna och bedöma om de kvalar in.

Om den Flygande Holländaren

16:47

Idag är det åter sol från en blå himmel i Småstaden. Jag rullade hem efter att jag lämnat silverbilen hos den Flygande Holländaren. Han är verkligen en hedersknyffel, sin vana trogen blev det en billigare nota än vad vi avtalat innan. Det var inget jättebelopp denna gång men även ett par hundralappar kan man göra roligare saker för.

Efter hans första insats på min bil fick han både mig och Knyttmamman att tappa fattningen och sedan dess är han min mekaniker. Jag hade förhört mig hos den stora, elaka Märkesverkstaden om vad ett byte av en viss del skulle kosta. Jo, hej du. 13 200 skulle dom ha. När jag hörde detta tänkte jag stilla att jag måste höra mig för hos någon annan först. Någon hade sagt att en holländare hade en bra verkstad som tog emot silverbilar. Sagt och gjort.

Han lovade att kolla upp vad nämnda delar plus arbete skulle kosta, och återkomma. Någon dag senare ringde han och sa ungefär: - Jaa, du det blir ganska dyrt, det här. Jag beredde mig på allt från tolv till tjugotusen. - 7 400 blir det med arbetskostnad inräknad. Jag antog detta bud utan att blinka.

Men sedan när den stora dagen kom och Knyttmamman (med rejält om stålar på bankkortet) skulle hämta bilen blev det ännu en chock. - Du, jag fick bara betala 1 100, var det rätt? frågade hon när hon kom tillbaka. När jag ringde upp förklarade han att han kunnat laga befintlig del och inte behövt sätta in någon ny. Tack och bock! Från 13 200 till 1 100 kr.

Tack, tack, Automobilaffär Kooijman AB!

Ojdå, ett inlägg som skulle handla om förträffligt höstväder blev visst ett inlägg om en förträfflig bilmekaniker.

Jaja, löven var vackert gyllengula och röda som dom ska på hösten, men fåglarna kvittrade och solen lekte i min nacke och på min kind likt en spirande marsdag. Härligt var det i alla fall.

Om medicinering

I jakt på en god natts sömn och smärtlindring har jag plockat fram ännu en pillerburk som läkarna skrivit ut åt mig men som oanvänd legat och mognat i läkemedelsskåpen några månader. På klisterlappen står det Vid behov mot sömnbesvär, men det verkar vara en tablett mot det mesta, smärta, depression och (hör och häpna) vid sängvätning hos barn över 7 års ålder (endast kortare tid).

Jag blev dock lite fundersam när jag läste biverkningarna för barn:

... Studier av andra läkemedel mot depression har påvisat risk för biverkningar som självmordsförsök, självmordstankar och fientlighet hos patienter under 18 år. Denna risk kan också föreligga för xxx. Trots detta kan xxx skrivas ut av läkare till patienter under 18 år, om läkaren anser att detta är lämpligt. ...

Jag anser inte att man tycka det är lämpligt att skriva ut en medicin om risk för biverkningar som självmordsförsök föreligger. Men jag är ju inte läkare heller.

Jag är ju ändå född på det tidiga 80-talet och har således lämnat tonåren bakom mig sedan länge. Jag går på läkarens inrådan och provar. Bröstförstoring hos män är dock en biverkning jag verkligen vill undvika. Eller ja, jag undviker förstås gärna alla biverkningar. Well, here we go!

Om orden

13.30

Jag funderar på Orden. Jag tycker ibland att Orden tar slut. Så känner jag ofta i olika sociala sammanhang, när man ska fika och prata om ingenting och vad som helst. Då finner jag mig själv sittande tyst som en mus och märker hur denna tystnad sprider sig runt bordet och vi sitter och petar på våra temuggar, ser funderande och frånvarande ut genom fönstret eller tittar längtande mot grannbordet där diskussionerna böljar eller man brister ut i höga skratt.

Hur gör man, är det en färdighet man kan träna upp eller har man den bara, den sociala kompetensen? Jag vill vara med, vill säga något klokt och välformulerat som triggar igång samtalet, eller lätta upp stämningen med någon rolig anekdot eller händelse från vardagslivet, men så där in the moment, IRL, står det still i huvudet. Jag känner mig tråkig.

Is there anybody out there som har några bra handfasta tips på hur jag bryter detta sociala funktionshinder så mina fikaraster och luncher tillsammans med mina kollegor och vänner blir lite trevligare?

Om veckans övningar

18:14

Dagens blogginlägg blir ett axplock från veckan som gått i ett Knytts liv. Händelser eller företeelser som undertecknad av olika anledningar finner viktiga och intressanta. Återstår bara att se om någon annan tycker detsamma.

Jag har börjat skriva i en T3:a, vilket är en blankett jag som timanställd i Kumla kommun måste fylla i och lämna in om jag ska få betalt för mitt jobb. T3:or är förvisso frekvent förekommande i mitt hushålle (Som Lotta på Bråkmakargatan sa) men den stora skillnaden är att det den här gången i kolumnen Arbetstagare står mitt namn. Det är dryga åtta år sedan jag senast lämnade in en sådan, så det är verkligen på tiden att jag bidrar lite ekonomiskt till samhället.

Jag har räknat ut att Rostbröderna kommer träna sina färdigheter på Försvar i runda slängar femton veckor till så runt sportlovet kommer fokus läggas på Speluppbyggnad. Efter ett antal säsonger med denna regim är det sedan Kortpassningsträning på agendan. Detta är säkerligen helt ointressant och obegripligt för alla utom de ca 915 000 som spelar internetfotbollmanagerspelet Hattrick, och dessutom är det ju på svenska, vilket begränsar antalet till ungefär 26 000. Och det är ju ändå ganska många.

Till sist måste jag erkänna att jag brutit ett löfte. Jag har på treveckorsbasis ett par gånger förnyat ett löfte om att inte använda min trimmer som jag gjort med jämna mellanrum under minst fem års tid. Billigare frisörsalong finns inte i världen, särskilt som jag fått det berättat för mig att en klippning nuförtiin kostar över 300kr.

Men, i veckan svek jag alltså löftet då jag tyckte håret var för långt och oregerligt och nu är det välansat och snyggt igen. Jag hoppas Skruttet, som jag avlagt löftet inför, kan förlåta detta ohyggliga tilltag; Olovlig trimmeranvändning på eget huvud.

Om olagliga rum

11:30

SVT Text rapporterar idag (jag provar att länka, även om nyheterna flyttar sig och är borta imorgon) om att det i Umeå hyrs ut många källarbostäder som ur brandskyddssynpunkt är farliga. En mening i artikeln jag inte kan låta bli att stanna till inför är följande:

Utrymmen som saknar fönster är oftast olagliga.

Jag undrar hur svenska staten ska kunna till rätta med detta brett utspridda problem. Walk-in-closets, matkällare, skyddsrum mm, alla dessa utrymmen måste försvinna, man kan ju inte som law abiding citizen ha olagliga utrymmen hemma. En särskild Utrymmes-rotel borde omedelbart inrättas i polismyndigheten.

Eller ska vi ha det så här? Jag bara frågar... ;)

Om planering

16.41

Jag vill börja med att varna alla eventuella läsare att detta är ett av inläggen där det kan tyckas att I´m sounding like a broken record. Men det är nog mitt sätt att bearbeta ämnet. Jag tvingar ingen att läsa.

Min vecka 43 är fullbokad. I alla fall i betydelsen jag lägger i ordet. Andra orkar mycket mer och de imponeras jag av, men jag tror att denna vecka kommer bli på gränsen för vad jag pallar med. Hoppas det inte kommer till att jag slänger Svensk Damtidning och spyr. Problemet är när det går ut över medarbetarna, och jag vet det ju så väl. Hurdan jag blir och beter mig under stress och tidspress. Jag gillar inte det Knyttet. Man kunde ju tycka att man borde lärt sig efter åtta år. Menmen, gamla hundar, osv.

Paradoxalt nog är det dessa veckor jag samtidigt strävar mot, det ska vara små anteckningar på varje dag i min VarDags Kalender för att jag ska vara riktigt nöjd. Helst flera. Det tar tid att ta till sig det Suziluz insåg för länge sedan. Och Pastorskan som verkar så lovande talade ju om samma sak för bara två dagar sedan. Det är bra att ha folk omkring sig som påminner.

Jaha, så var det dax igen. Up, up and away! Men nu har jag i alla fall gott om tid.

Om lisa för snurriga tankar

14:33

Jag är sjuk.
Jag har jobb.
Jag är trött.
Jag är lycklig.

Så skrev vänninan på sin blogg. Undrar hur jag ska uttrycka mitt Nu. Kanske ungefär såhär:

Jag är hyfsat frisk.
Jag har jobb.
Jag är trött.
Jag har ett Skrutt.
Jag borde vara lycklig.

Är jag inte lycklig? Jo, eller, eh, eller hmm. Tankarna snurrar i de bekanta banorna kring problem och tillkortakommanden. Kanske väntar lisa och uppmuntran under eftermiddagen.

Om besiktning och bissingar

17:22

Jag har varit till tandläkaren idag. Ja, du läste rätt, dom har tydligen öppet på lördagar, jag blev också förvånad. Det var något om att försöka minska köerna efter att en ombyggnation hade gjort att antalet undersökningsrum varit begränsat under en längre tid. Nu var det i alla fall nytt och fräscht.

Dock fanns inte adekvat utrustning för att placera mig på plats i tandläkarstolen. Jag fick istället sitta kvar i min stol medan den unga, kvittrande kvinnan rotade runt i munnen med spegel och den där vassa vad-den-nu-heter.

Det är visst 10C (Hur tusan får man till den däringa grader-ringen innan C-et?) skillnad mellan temperaturen i Kumla och Kopparberg. Och kommer det en halv meter snö i Kumla, kan man ge sig på att det kommit en meter i Kopparberg. Jag ställde mig tveksam till båda påståendena, särskilt om snön. Men, det blir svårt med vidare efterforskningar då det aldrig ligger 50 cm snö i Kumla. Jag argumenterade dock inte, utan gapade snällt och visade gaddar och tandkött.

Jag kände mig lite som min bil torde ha känt sig i förrgår (Silverbilen är av samma märke som den om vilken Orup sjungit: Det är en vän med träpanel och hjärta, så självklart har den känslor) när den var på besiktning.

Silverbilen fick två tvåor och beläggs med körförbud om dessa fel inte åtgärdas och visas upp hos bilbesiktningen (som med bara en liten felaktig tangenttryckning blir bilbeskitningen :) inom en månad. Kvittrande kvinnan gav mig bara en tvåa men något körförbud hörde jag som tur är ingenting om. Jag fick en återbesökstid i december och får helt enkelt hoppas att polisen inte stoppar mig och begär att få inspektera 46D (Jag tror detta var den korrekta benämningen på den ansatta bissingen)

Om regn, rusk och ruggighet

Jag pallar inte regnhösten. Sol-kallt-och-hög-klar-luft-hösten går alldeles utmärkt i jämförelse. Idag slog mig dessutom den nedslående tanken att det under sisådär tre månader kommer vara mörkt ute när jag kommer hem från jobbet.

Vad ska man ta sig till för att skaka av sig den ruggiga jag-vill-bara-ligga-i-sängen-känslan? Jag försökte genom att kolla på Business Time med Flight of the Conchords, men det får mig bara att vilja ligga kvar och kolla på mer.

Fläkten blåser värme i mitt ansikte och det är svårt, så svårt att stänga av den för att komma upp och igång igen. Det är en av anledningarna till att jag har problem att passa tider under vinterhalvåret. Just nu rinner tiden ut för mitt fredagsengagemang. Men, fläkt eller ej känns det egentligen inte så inspirerade att åka då det inte har dykt upp så många andra på fredagkvällarna hittills. Det är segt att sitta ensam. Men kanske tonight is the night, fullt hus och hallaballoo hela natten lång...

Och blir det inställt har jag hört att det vankas blåbärspaj hos Knitta och Knutte. Kanske jag skulle ta en sväng dit.

Om nationaliteter och taxiresor.

Jag har kommit på att jag är ganska internationell. En vanligt torsdag som den här har jag mött människor från Holland, Thailand, Polen, Kurdistan, Serbien, Somalia, Etiopien, Rumänien, Bosnien, Tyskland, Filippinerna, Irak och Afganistan. Och några från Sverige också. Hur många nationaliteter kommer du upp idag?

Ändå hann jag både träna och dessutom på hemvägen sitta och förbanna Transam som planerar färdtjänst och sjukresor i Örebro län under min sightseeing-tur genom södra Närke. En resa som i vanliga fall tar tolv minuter tog drygt fyrtio.

Pros: Jag fick se ett höststrålande Sannahed och Rala och passera ett farthinder á la Kjelle Bergqvist i Bästa Sommaren.
Con: Jag kom för sent till jobbet.

Hmmm, jag tror jag så här i retrospekt inte har så mycket att gnälla på, the Pros uppväger ju helt klart the Cons.

Om att mogna eller inte mogna

17:59

Jag har haft en tomatplanta i västerläge på altanen som växt sig klök och fin (som min småländska mamma och mormor säger, fast skriftspråket knappast gör diftongerna rättvisa) över sommaren. Lite väl stor har det visat sig, då all kraft gått åt till att producera blast. Tomaterna däremot har blivit små och gröna.

Jag bestämde mig dock att ta in det gäng tomatkart som hängde kvar efter första frostnatten för att se om de, som någon sagt mig kunde mogna i en skål i köket istället för att frysa bort. Ännu har endast tre blivit moget röda och de 20 andra ligger beige-gröna kvar i skålen och börjar mjukna på ett oroväckande sätt.
_________________________________________________

Mognat har däremot min packning från norrlandsresan gjort. Idag var den färdig att plockas upp ur väskan och stuvas in i skåp eller tvättkorg. Man måste akta sig så man inte stör den ensamboende 20-something-mannens rutiner i hemmet. Men snart misstänker jag att en 20-something-kvinna mer permanent kommer vända upp-och-ner på världsordningen här hemma. But I can´t wait!
_________________________________________________

Jag tror också att jag mognat nog att lyssna till slutet på Stäppvargen av Herman Hesse, briljant inläst av Erland Josephson. Som den uppmärksamme bloggläsaren erinrar sig började jag så tidigt som i somras på Skruttets inrådan läsa/lyssna till den. Jag undrar om Harry kommer mörda Hermine, om hon i själva verket är barndomskamraten Herman och om han finner föreställningen som endast är för förryckta?
_________________________________________________

Undertecknad har dock inte mognat vad gäller humorpreferenser, titta bara på den kilometerlånga kommentaren på Suziluz inlägg här.

Om en bra predikan

15:54

En bra predikan ska, har jag fått lära mig och erfarit, innehålla tre punkter. Under dagen har jag fastnat för tre saker som jag tänkte skriva om, på ämnena Språk, Odödlighet, och Språk (igen). Jag tänkte först skriva tre separata inlägg för att korta ner (och få upp statistiken på antal inlägg i oktober :), men det blev bara ett, håll till godo.
______________________________________________

Jag lyssnade på Yukiko Duke som pratade böcker på SVT imorse, och hon tipsade om den nyblivna Nobelpristagaren Herta Müllers bok Kungen bugar och dödar. Tysk-rumänska Müller beskriver i boken hur det känns att i vuxen ålder tvingas lära sig ett nytt språk (rumänska) och jag kunde inte låta bli att tänka på mina elever på SFI. Kanske skulle jag ta och läsa den någon gång snart.

Helt plötsligt måste man tillägna sig ett annat språk, och då känner man att man inte riktigt bottnar.
- Yukiko Duke om boken.

Modersmålet har man bara, nästan utan egen medverkan, det är en hemgift som uppstår obemärkt och det blir bedömt av ett senare och annorlunda, tillkommet språk.
- ur Kungen bugar och dödar

Gom heter på rumänska mun-himmel, visst är det poetiskt vackert?
______________________________________________

Michael Jackson har släppt en ny singel, This is it, en ganska slentriantråkig ballad av det sena Michael Jackson-snittet. Det var ingen revolutionerande musikupplevelse, men när jag hörde den kunde jag inte låta bli att tänka på samma sätt som när jag såg filmen The Dark Knight med Heath Ledger. Det är onekligen konstigt att se eller höra "något nytt" av en människa som är död.
______________________________________________

Afasi (eller kanske mer passande dysfasi) är att ha en större eller mindre störning av den språkliga funktionen som följd av en hjärnskada. Tänk att inte kunna klä sina tankar i ord. Jag hoppas inte ordbegåvningar som Skruttet och Suziluz drabbas av detta. Ingen annan heller förresten. En logoped (tror jag hon var) i Radio Örebros program uttryckte det så fint:

Människornas förhållande till språket är som fiskarnas förhållande till vatten.

Vi simmar fram med språket på alla sidor utan att tänka på det och det är först på "torra land" vi saknar det. Harpasione kan nog intyga.

Amen.
______________________________________________

Oj, det blev visst långt, och det tog en dryg timme att skriva ner med huvudmusen. Kanske skulle jag som sagt delat upp det. Jaja, ni kom ju iallafall ända hit, det var tappert kämpat, kära läsare.

Om min resa

I SFI:s läroböcker delar författaren ibland upp sammansatta ord för att det ska bli lättare för eleverna att förstå texten. Jag valde samma pedagogiska grepp för dagens blogginlägg. Detta är min helg i korta drag:

Res-feber:
Det kändes som att klockan aldrig ville bli 14:30 så jag fick åka.

Säng-trubbel:
På STFs vandrarhem i Sundsvall finns inga elektriska sängar. När man försöker ordna provisorisk höjning av huvudändan kan vad som helst hända.

Sol-resa:
Vi kunde inte fått vackrare resväder på uppvägen.

Professionalitets-fascination:
När Skruttet kom stormande med den vita rocken som ett segel efter sig kunde jag inte annat än förundras av hennes uppenbarelse, stegen var lika beslutsamma och målmedvetna som en färdig läkares. Synd bara att hon inte såg mig.

Göteborgs-toast:
Missa inte restaurang Göteborgs kycklingtoast nästa gång ni är hungriga i Umeå, bästa lunchen jag ätit, period.

Konst-film:
Inte heller det sjuttielfte gången jag såg Hero lämnade den mig oberörd. Har ni inte, så se den!

Gemenskaps-närhets-kärleks-lycka:
Att bara få titta in i sin älskade ögon (Åsså pussas lite, förstås) tills man är trött och somnar, vilken lycka!

Orm-vrå:
Holmsund Tropikhus, väl värt ett besök!

Gubb-kaffe:
Herr Katalan bjöd på uppvärmning efter ormtjusningen, alldeles lagom.

Dessert-buffé:
Att däremot kalla utbudet på efterrätter på eftermiddagens frossfest för lagom föll ingen in. Men trevligt och gott var det lika väl.

Lands-sorg:
Nja, det kanske är att ta i, men ingen Sydafrika-resa för Lasse iallafall.

Avskeds-stund:
.... Inte roligt.

Titt-kö:
Tänk att detta fenomen existerar, att det bildas bilkö i motsvarande fil på motorvägen för att folk saktar ner för att glo på en olycka.

Kyrk-soffa:
Ligga och vila på en soffa i Kanalkyrkan i Sandviken. Kanokul! 4 av 5 toasters.

Hem-komst:
Efter 630 minuter på väg var jag hemma igen.

Om radioskugga

Nu har det varit blogg-tyst några dagar, och kommer så vara ett tag igen eftersom jag far norrut och kommer ha annat att göra. Just nu visar höstsverige sin bästa sida, och verkar så göra större delen av helgen. Jag är riktigt peppad att åka på äventyr, första etappen är Kumla-Sundsvall under eftermiddagen och kvällen.

Undrar förresten om några bovar och banditer läser min blogg, då får de reda på att jag inte är hemma. Hmm, jag tar risken, det finns ju inte så mycket fint att sno här hemma, mitt mest värdefulla föremål, the object of my desire, är ju just det Skrutt jag ska besöka. Om någon snor henne, då blir jag argare än Orup blir vid en viss bilstöld. Söt kille i videon, förresten, om man får säga så som man...

Allt hänger ju ihop fantastiskt fint på den här bloggen, det är ju just med en Mercedes jag ska göra min road trip. Röd tråd kallas det visst. :)

Om beroende (återigen) och beslutsamhet

Hattrick is currently offline.

Och jag som trodde jag bara var lindrigt beroende. Undrar hur dom mår, den unge norrmannen Sverre Flö, den italienske måltjuven Mimmo Geraci, danske Marco Hoffman med det gyllene tillslaget och alla dom andra.

Jaja, kanske inte hela världen nu när jag har Spotify! Tack, puttirutti, när jag inte fick ändan ur vagnen och letade upp hemsidan där man kan få reklamversionen utan invite skickade du en till mig så jag kan lyssna på Glen Hansard, Melody Gardot och Ben Folds. And quite a few others, I might ad.

Imorgon blir det till att försöka förändra attityder igen, ett viktigt och roligt arbete. Bara man bestämmer sig blir det bra, sägs det. When your mind´s made up, sjunger Glen och Marketa. My mind´s made up att detta ska bli en fantastisk vecka!

Ps. Undrar om hattrick-bollen får in Spotify i lurarna?

Om himmelsbrand

18.18

Det brinner i himlen. Jag har aldrig sett en sådan himmel förut. Varma, röd-orange-gula färgtoner med små stänk av rosa. Min grå-blå silvergran som förgrund. Alla tankar stannar upp inför denna naturens konstverk.

Och så, på tre-fyra minuter är himmelsbranden bortblåst av en ivrig höstvind. Den gav mig ändå en uppmuntran inför kommande projekt. Bröd och småkakor, here we go!!

Om körhelg och höstgrubbel

17.08

Åter hemma efter en natt på bortaplan med mycket sång och tio krångliga trappassager. Gemenskapen är äkta och inbjudande, men jag känner mig ändå inte tillfreds. Många tankar har virvlat runt i mitt huvud och flyttat mitt fokus från noter och stämmor. Ensam i mängden, orolig, trött.

Stressar hem för att hinna med ett telefonsamtal jag både längtar och räds. Men trafikljusen strejkar i Storstaden och trafikanarki utbryter. Magen knyter sig hårdare. Landar för sent och blir ensam igen i mitt 105 cm breda fängelse. Här ligger jag och kommer ingenstans utan hjälp. Jag, smärtan och oron.

Ding Junhui missar ett maximum break i min TV, solen skiner höstvackert, fläkten blåser värme i mitt ansikte och Rostbröderna har spelat lika men det räcker liksom inte. Ska det vara såhär bara för att det blivit oktober?

Hösten är verkligen här och igår märkte jag att min motorvärmare är trasig. Och att det är glapp i CD/radion. Skruttbil. Och vi som ska färdas 750 km norrut nästa helg, Skruttbilen, bästa medarbetaren och jag. Men till vad? Till ett Skrutt i alla fall, och det är inte fy skam.

Om svaret jag aldrig vill höra

Ibland är det svårt med kärlek.

Han: - Jag älskar dig.
Hon: - Det kan inte jag hjälpa.

- ur Maken av Gun-Britt Sundström

Jag tror inte jag ska läsa boken. 10 år av slitningar innan relationen bryts. Eller ska jag det?