Om den Flygande Holländaren

16:47

Idag är det åter sol från en blå himmel i Småstaden. Jag rullade hem efter att jag lämnat silverbilen hos den Flygande Holländaren. Han är verkligen en hedersknyffel, sin vana trogen blev det en billigare nota än vad vi avtalat innan. Det var inget jättebelopp denna gång men även ett par hundralappar kan man göra roligare saker för.

Efter hans första insats på min bil fick han både mig och Knyttmamman att tappa fattningen och sedan dess är han min mekaniker. Jag hade förhört mig hos den stora, elaka Märkesverkstaden om vad ett byte av en viss del skulle kosta. Jo, hej du. 13 200 skulle dom ha. När jag hörde detta tänkte jag stilla att jag måste höra mig för hos någon annan först. Någon hade sagt att en holländare hade en bra verkstad som tog emot silverbilar. Sagt och gjort.

Han lovade att kolla upp vad nämnda delar plus arbete skulle kosta, och återkomma. Någon dag senare ringde han och sa ungefär: - Jaa, du det blir ganska dyrt, det här. Jag beredde mig på allt från tolv till tjugotusen. - 7 400 blir det med arbetskostnad inräknad. Jag antog detta bud utan att blinka.

Men sedan när den stora dagen kom och Knyttmamman (med rejält om stålar på bankkortet) skulle hämta bilen blev det ännu en chock. - Du, jag fick bara betala 1 100, var det rätt? frågade hon när hon kom tillbaka. När jag ringde upp förklarade han att han kunnat laga befintlig del och inte behövt sätta in någon ny. Tack och bock! Från 13 200 till 1 100 kr.

Tack, tack, Automobilaffär Kooijman AB!

Ojdå, ett inlägg som skulle handla om förträffligt höstväder blev visst ett inlägg om en förträfflig bilmekaniker.

Jaja, löven var vackert gyllengula och röda som dom ska på hösten, men fåglarna kvittrade och solen lekte i min nacke och på min kind likt en spirande marsdag. Härligt var det i alla fall.