Om stämningshöjare

Jag ska inte ljuga. Dagen har inte varit särskilt bra, undertecknad har trots en del avbockade måsten under förmiddagen gått (njae iofs inte) runt med en melakolisk, självömkande känsla gnagande i magen. Tankarna har vandrat mellan nuvarande och framtida tillkortakommanden pga fysiska och psykiska hinder.

Inte ens tanken på den förestående cupmatchen i Hattrick förmådde pigga upp mig något vidare. Hattrick har annars länge varit en källa till mycket glädje och tidsspillan under de dryga sju år jag hållit på med spelet.

Internetfotbollmanagerspelet Hattrick firar i höst 10 år. Efter några år skapas det i ett spel av Hattricks storlek ofrånkomligt en rik flora av myter kring oklara regler etc. En myt som jag som ung Hattrickspelare under flera år tog som dagsens sanning var att det existerade något som kallades för clowner.

Clowner ansågs hjälpa till att hålla stämningen (se vidare förklaring på Hattricks regelsida, eller i en något förvirrad utläggning på Skruttets kommentarsfält) på en högre nivå. Jag köpte nöjd och glad en sådan clown för dyra pengar men åskilliga säsonger senare framkom det att detta med clowners nytta varit en helt grundlös myt.

Tji fick jag. Tack ändå, Merce Atares för många säsonger som verkningslös clown, du värmde iallafall mitt och alla dåvarande Rostbröders hjärta.

Min nyfunna stämningshöjare däremot är mycket potent och kommer inte läggas ut på transfern any time soon. Hon har tvärtom livstidskontrakt med klubbägaren. Ett telefonsamtal vände stämningen från dålig till fenomenal. Det ni, Hattricknördar, en sån skulle ni ha!